I maj och juni 2022 ska Arkeologerna genomföra en undersökning nära Vellinge, i sydvästra Skåne. I detta område – som många känner till genom uttrycket ”söder om landsvägen” – finns landets bördigaste jordar. Den vikingatida boplatsen som ska undersökas ligger 700 meter sydväst om Vellinge gamla bytomt som med sina 36 gårdar (år 1570) var den största byn i denna del av Skåne.

Hängsmycke med mansansikte funnet i Skegrie, en bit ifrån undersökningsplatsen. Foto: Bengt Almgren, Lunds universitets historiska museum.

Med tanke på att kyrkotätheten på Söderslätt är bland den högsta i Skandinavien är det rimligt att tänka sig att gårdarna låg tätt även under vikingatiden. Undersökningsplatsen ligger bara några kilometer från kusten och nära Falsterbohalvön eller ”näset”, vilket också gör det intressant. Längst ute på näset fanns Skånemarknaden, den största marknadsplatsen i norra Europa under medeltiden, dit folk från när och fjärran reste på höstarna då sillen gick till. Det finns nämligen också spår efter äldre hamn- och marknadsplatser vid näset, och närmast då i Foteviken, där det så kallade ”slaget vid Foteviken” ska ha utspelat sig år 1134. Slaget lär vara det första i Norden där beväpnat rytteri användes i stor skala.

Själva hamnplatsen i Foteviken är inte närmare känd men under 1980-talet undersökte marinarkeologer en spärr i inseglingsrännan som anlades för att reglera tillträdet till hamnen. Spärren var 300 meter lång och uppbyggd av pålar och mängder av sten. Bland annat ingick fem skepp som fylldes med stenar och sänktes. Spärren antas vara uppförd i två faser, båda under sen vikingatid.

Historisk karta över Vellinge bytomt år 1799 som närmast ger ett stadsliknande intryck.

Boplatsen markerad på skånska rekognosceringskartan år 1815.

Den plats som nu ska undersökas är registrerad som boplats. Vid förarbetena, som utfördes av Sydsvensk Arkeologi AB, dokumenterades bland annat spår efter flera hus och aktivitetsområden. Lämningarna daterades till en 300 år lång period, från 600- till 900-talet. Av särskilt intresse är att boplatsen tycks vara i stort sett fri från ”brus” från andra perioder, vilket är mycket ovanligt i detta område.

Om detta visar sig stämma så underlättar det i hög grad för att undersöka frågor om hur boplatsen var utformad i dess olika faser och hur den agrara ekonomin tedde sig. Av förarbetena att döma ligger det nära till hands att se boplatsen som resursmässigt ordinär och kanske underordnad en lokal elit. Genom systematisk metalldetektering hoppas vi kunna närma oss boplatsens invånare och belysa deras sociala status och kontaktnät.

Utsättning av undersökningsytan inför schaktning. Foto: Arkeologerna CC BY

Publik verksamhet

Oftast brukar vi ha visningar och annan förmedling på våra utgrävningsplatser men tyvärr går det inte att genomföra den här gången. Platsen blockeras av väg E6, väg 100 och en byggarbetsplats där endast behöriga har tillträde.

Istället satsar vi på digital förmedling genom blogginlägg och inlägg i sociala medier som Instagram, Facebook och Youtube. Vi kommer också att göra några filmade inslag i fält. Håll utkik på hemsidan för info om kommande händelser.