Flera gravfält och gårdar från järnålder, belägna längs med E18 i Köping, Hallstahammar och Västjädra, undersöktes hösten 2021. Under 2022 undersöktes ytterligare två gravfält samt tre boplatser i omgivningarna kring Häljeby och Viby. Flera rika gravar med fynd som glaspärlor, pilspetsar, spelpjäser av ben, knivar och kammar har hittats i trakten.
Platserna är belägna längs E18 som Trafikverket skall bredda mellan Köping och trafikplats Västjädra. Fornlämningarna låg i fyra förhistoriska bygder som vi kallar Mälarbygderna, belägna kring Köping, Häljeby/Viby, Hallstahammar/Kolbäck och Västjädra/Dingtuna. Dessa bygder är mycket fornlämningsrika och har varit bebodda från åtminstone bronsålder fram till idag.
Glaspärlor, hästutrustning och pilspetsar
Undersökningar hösten 2021
En del av ett gravfält från yngre järnålder (cirka 550–1050 e.Kr.) grävdes ut vid Sylta i Köping under hösten 2021. Redan på tidigt 1960-tal undersöktes den andra delen av gravfältet i och med att E18 byggdes. Då hittades flera rika gravar med många glaspärlor, pilspetsar, knivar, kammar och delar av hästutrustning. Förutom stensättningar med kremerade människoben undersöktes också en dåligt bevarad båtgrav där möjligen en människa begravts obränd. Under 2021-års undersökning kunde gravfältets rika inslag av hästutrustning bekräftas med råge då nästan alla gravar visade sig ha kopplingar mot hästar. Den här typen av gravar har en mycket tydlig koppling till dåtidens elit och gravfältet har en mycket spännande placering med utsikt över Valstaåns dalgång och den imponerande Ströbo hög.
Kring Hallstahammar har delar av två gravfält undersökts under hösten 2021. Det största av gravfälten var beläget nära Eriksbergs trafikplats och även här undersöktes stora delar redan på 1960-talet. Gravfältet innehöll gravar både från äldre och yngre järnålder och gravarna var innehållsrika med många glaspärlor, knivar och kammar. Förutom stensättningar med kremerade människor påträffades också flera jordbegravningar i form av stensatta kistor. Vid undersökningen 2021 kunde platsens speciella karaktär ytterligare bekräftas då en lämning från yngre järnålder belägen på krönet av en röd granitklippa, visade sig innehålla rika spår av kremeringar av döda och begravningar i nedsatta keramikkärl. I kanten av gravfältet fanns även lämningar av en mindre gård från yngre järnålder vars hus delvis byggts in i själva moränmarken. Gravfältet och gården ligger i kanten av Kolbäcksåns dalgång och har varit väl synligt för alla som rest längs ån.
Undersökningar vår och sommar 2022
Vid Häljeby kommer delar av ett gravfält med dateringar till vendeltid att undersökas under 2022. Flera stensättningar ligger på en höjdrygg av hällmark i den yttre östra delen av bygden. En tidigare förundersökning har visat att gravarna innehåller bland annat pilspetsar, kammar i horn och föremål kopplade till dräkten hos de gravlagda. På platsen finns också tydliga spår av en äldre boplats som gravfältet verkar ha placerats ovanpå. Vid Häljesta kommer en mindre överplöjd boplats i åker att undersökas. Lämningarna representerar förmodligen en mindre gård från yngre bronsålder eller äldre järnålder som varit placerad i kanten av Tunabäckens dalgång. Vid Viby kommer delar av ett större gravfält och en boplats att undersöka i år. Under tidigt 1960-tal undersöktes på samma plats en större hög och en mindre stensättning från yngre järnålder. Då påträffades bland annat kammar i horn, spelbrickor i ben samt stora mängder av järnslagg. Denna något ovanliga kombination kan indikera att det funnits smedjor och/eller en järnframställningsplats på platsen. Dessa har tydligen varit av en sådan betydelse för människorna att dess restprodukter till och med fått följa med de döda i graven. Under gravfältet finns en omfattande boplats från äldre järnålder och kanske till och med bronsålder, med välbevarade kulturlager.
Vad hade gravfälten för funktion?
De arkeologiska undersökningarna kommer förhoppningsvis att ge oss möjlighet att förstå vilka roller och funktioner både de levande och de döda har haft i Mälarbygderna under järnåldern. Gravfälten har inte bara varit platser för de döda utan lika mycket platser för de levande, där man till exempel ätit offermåltider, utfört ritualer och samspelat med de döda långt efter att de begravts. Gravfälten ger oss även en möjlighet att genom analyser av isotoper och föremål studera människors rörlighet under sitt liv, både lokalt och långt utanför bygden. Att båda gravfälten som skall undersökas under 2022 ligger ovanpå äldre gårdslämningar är också viktigt. Det ger oss arkeologer möjlighet att bland annat försöka förstå hur och kanske också varför man under den yngre järnåldern valde att flytta från dessa platser och i stället begrava sina döda här.
Följ vårt arbete i bloggen
Vi kommer regelbundet att lägga ut blogginlägg med foton och filmer där du kan följa arbetet. Dessa delas även i våra sociala kanaler som Facebook och Instagram.
