Spår av en över tusen år gammal förhistorisk gård undersöktes i Täby i Uppland 2020. Pilspetsar, vridkvarnar, amulettringar och en silverskatt var några av fynden som dolde sig i jorden. Under 2022 undersöks flera nyupptäckta gravar och husgrunder ett stenkast från den vikingatida boplatsen.

Efter att det arkeologiska fältarbetet avslutats för boplatsen i Viggbyholm 2020 har ett arbete tillkommit med att undersöka tidigare okända delar av fornlämningsområdet. Då en ny cykelbana skulle anläggas längs med Skördevägen hösten 2021 undersöktes tre gravar från yngre järnåldern. Efter ett vinteruppehåll har undersökningar av den mark som legat under den gamla vägbanan påbörjats. Det visade sig att man vid vägbygget för cirka hundra år sedan lagt ett tunt bärlager av grus ovanpå flera bevarade gravar och husgrunder, om än något skadade i ytan.

Resultaten av de båda undersökningarna kommer att bearbetas och publiceras tillsammans.

Sent på hösten 2021 undersöktes den sida av vägen där cykelbanan skulle anläggas, till vänster i bild. Marken hade börjat frysa till och fick värmas med elmattor. Foto: Arkeologerna CC BY

Den största stensättningen är åtta meter i diameter. Halva anläggningen med tydlig kantkedja låg under den asfalterade vägbanan. Den andra halvan stack fram i vägslänten, men har undgått att bli registrerad i Fornminnesregistret. Foto: Arkeologerna CC BY

En vikingatida gård

Under hösten 2019 förundersökte Arkeologerna platsen som fram tills nyligen använts av Täby kommun som virkesupplag och att dumpa snö på under vintern. Ganska omedelbart framträdde spåren efter en förhistorisk gård som tack vare kol-14-dateringar kan härledas till övergången mellan folkvandringstid/vendeltid cirka 400–550 e Kr. Gården fortlever fram till vikingatid när den därefter verkar ha övergetts eller flyttats till en annan plats. Spåren efter den tidigare bebyggelsen är många, vi påträffade stolphål, stenkonstruktioner och inte minst ett spännande fyndmaterial med bland annat pilspetsar, vridkvarnar och amulettringar.

Under sommaren och hösten 2020 fortsatte undersökningarna av den förhistoriska gårdsmiljön i Viggbyholm. Av flera skäl tror vi att gården hette Vikby och att den var en föregångare till en gård med samma namn som omnämndes i skrift redan under medeltiden. Den historiska utvecklingen leder så småningom fram till att markerna senare tillhör Viggbyholms säteri.

Undersökningen har gett ny kunskap om hur Täbytraktens gårdar kan ha sett ut under yngre järnålder och framför allt vikingatid.

Ett nålhus var ett av fynden. Nålhus är små cylindrar där fina synålar av till exempel brons och järn förvarades. De kunde vara gjorda av silver, brons eller ben. Foto: Arkeologerna CC-BY

En välbevarad gård

De speciella grundförutsättningarna för just den här undersökningen var flera;

  • Ett välavgränsat gårdstun undersöks i sin helhet
  • Goda bevaringsförhållanden – inga störande spår av sentida bebyggelse
  • Ett kustnära gårdsläge vid en havsvik under yngre järnåldern (landhöjningen beaktas)
  • Omgivningar i förändring – naturtopografiskt och maktpolitiskt

Undersökningen gjordes i samarbete med Uppdrag Arkeologi men Arkeologerna har huvudansvaret för undersökningen och avrapporteringen.

Ladda ner och läs broschyren om Viggbyholm och utgrävningen (PDF)

Täby hembygdsförening

Hembygdsföreningen har följt utgrävningen i fält och rapporterar om det i sin tidskrift Fornminnesnytt. Den kan du läsa direkt på nätet här. 

Här låg en gång i tiden en blomstrande gård där människor arbetade, brukade jorden och levde sina liv. Arkeologerna hoppas få ökad kunskap om gårdarna i trakten, hur de såg ut och användes under järnålder och vikingatid. Stolphålet som sannolikt ingått i ett hus påträffades redan vid fjolårets förundersökning. I stolphålet fanns en vridkvarn och via en 14C-analys från fyllningen dateras stolphålet till 770–990 efter vår tideräkning. Foto: Arkeologerna CC-BY