Ben är ofta det vanligaste fyndmaterialet vid arkeologiska undersökningar. På boplatser och i städer dominerar djurbenen, medan människobenen är rikliga i kyrkor och kyrkogårdssammanhang. Genom osteologiska studier av benen kan benen art- och åldersbestämmas, men även berätta om samhällets organisation och människors livsbetingelser.
Osteologin har två inriktningar, animalieosteologin som studerar djurben och humanosteologin som handlar om människoben. Gemensamt för de båda inriktningarna är att de arbetar tvärvetenskapligt i ett område där naturvetenskap och humaniora möts. Genom att studera ben är det möjligt att studera hälsa, kost, begravningsskick och migrationer, men även bidra i rättsmedicinska fall och viltbiologiska studier.
Osteologisk expertis kan användas till konsultation i fält, men även för hjälp och råd om tillvaratagande, dokumentation och tolkningar, samt provtagning för 14C-dateringar och analyser av stabila isotoper.
