I slutet av 1950-talet beskrev Bengt Cnattingius, dåvarande chef för Östergötlands länsmuseum, Bådstorpsgravfältet som ”ett av de ståtligaste i Norrköpingstrakten”. I skrivande stund är det nästan 63 år sedan arkeologer tog sina första spadtag på fornlämningen, och 25 månader sedan ljudet av våra egna skärslevar slutade klinga på Krusenhovsåsen.

Arkeologer, då och nu. Foto ATA respektive Arkeologerna.

Och nu kan vi stolt meddela att rapporten är här, med djupgående studier och resonemang kring de gravar från yngre järnålder som vi undersökte och de många fynd vi tillvaratog. Om du är intresserad av till exempel begravningsritualer, sociala band mellan människor som fick sin sista vila där eller gravspråk allmänt i Östergötland är rapporten förmodligen rätt så intressant för dig.

I de flesta gravar fanns rester efter växter, till exempel rotknölar av knylhavre. Foto Arkeologerna CC BY
En av gravhögarna hade utsatts för ett så kallat högbrott. Vad det innebär förklaras i rapporten. Foto Arkeologerna CC BY

Och om ditt specialintresse snarare kretsar kring forna gårdsmiljöer kan rapporten ändå vara något för dig! Vad sägs om att läsa om gårdar från både yngre bronsålder, äldre vendeltid och historisk tid, som vi upptäckte inom och strax utanför gravfältet.
Ladda ner rapporten Gravar och gårdsmiljöer vid Bådstorp, trevlig läsning!

Arkeologer i färd med att undersöka lämningarna efter ett hus från bronsålder. Foto Arkeologerna CC BY