Under århundradet före och kring vår tideräknings början fanns det en liten by med fyra gårdar vid Gustavslund i Helsingborg. Hösten 2010 gjordes en arkeologisk undersökning eftersom kommunen planerade nya bostäder.
Utgrävningen gav inblick i vardagslivet för människorna i byn. Vi fick ny kunskap om hur de bodde, vad de odlade, om deras keramikhantverk och järnframställning. Vid undersökningen hittades boplatslämningar från äldre järnålder (cirka 300 f. Kr till 200 e. Kr) i form av bland annat stolphål, gropar, härdar och ugnar av olika typ som t ex blästugnar men även rännor, källare, grophus, kokgropar och gropsystem. Totalt påträffades 15 stolpbyggda hus de flesta har troligen varit långhus och huvudbyggnader på en gård under en generation.
Det fanns också ett fåtal treskeppiga ekonomibyggnader, ett skjul och 13 grophus. Grophusen kanske användes som källare, förråd, kök, verkstadshus eller tillfälliga bostäder. Fynden av blästugnar och slagg visar att järnframställning förekommit i mindre skala. Malmen kom från två skilda platser, en belägen i nordöstra Skåne och en i Malmöområdet. Valet av olika malmer kan bero på att man ville framställa järn av olika kvalitet. Husen grupperade sig inom tre gårdslägen; benämnda Södergården, Mellangården och Norrgården.
Över 30 kilo keramik men även flintföremål, malstenar och slipstenar hittades på platsen. Ett rikt paleoekologiskt material tillvaratogs också det största som någonsin analyserats från en arkeologisk undersökning i Helsingborg. Man odlade flera olika sädesslag som naket korn, emmer och speltvete. Lin och oljedådra fanns också med, liksom ogräsfröer som antyder att såväl gödslade åkrar som ängsmarker fanns i närheten.
Efter en kort blomstrande tid övergavs byn. Kanske berodde detta på ett våldsamt maktövertagande i området av en grupp som kom utifrån, exempelvis från närbelägna Uppåkra.
