Guld, exklusiva spännen, arabiska silvermynt och en liten flöjt. Flera spännande fynd dök upp när en järnåldersboplats med storgårdar undersöktes 2016. 

Ett stenkast från centralplatsen Uppåkra i Skåne ligger Vikhem där Staffanstorps kommun ska bygga nya bostäder. Här har människor bott i sexhundra år, mellan cirka 300 till 900 e Kr. Spår efter hus och olika aktiviteter fanns inom hela den fem hektar stora boplatsen och här byggde man så det knakade redan under järnåldern.

Arabiska mynt

Under utgrävningen upptäckte vi drygt 500 metallföremål i ploglagret. Fynd av påkostade dräktsmycken, en ring och en liten ten av guld, arabiska silvermynt och vapendetaljer kan tyda på att det var rika och mäktiga människor som bodde här. En del fynd av gjuttappar och en degel visar att åtminstone några av föremålen tillverkades på plats.

Alla husen har inte stått här samtidigt. Många har övergivits, rivits och ersatts av nya hus på gårdarna.

De flesta förefaller vara byggda inom ett fyrahundra år långt tidsspann från yngre romersk järnålder till vendeltid, (200 e.Kr – 800 e.Kr). Dessutom fanns enstaka nästan 3 500 år gamla hus från bronsålder (1700 f.Kr. – 500 f.Kr. och förromersk järnålder (500 f.Kr – 0 Kr.f), liksom vikingatida hus (800 e.Kr – 1050 e.Kr).

En liten flöjt av ben från vikingatiden hittades också. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Festsalar

Fyra hus var stora, över 30 meter långa. Det längsta huset var 38 meter lång och hade en golvyta på 268 kvadratmeter. Husen har troligen varit huvudbyggnader på stora gårdar som ägts av människor med en hög ställning i samhället.

Husen har rymt bostadsutrymmen, förråd och fähus under samma tak. Men det har även funnits mindre byggnader i området som kanske fungerade som lador, ekonomibyggnader och verkstäder. Elva medelstora hus utgjorde troligen mindre gårdar. Två mindre hus var festsalar, så kallade ”hallar” för gillen och representation, men också kultutövning. Här samlades människorna som bodde i gårdarna vid särskilda tillfällen.

Hästoffer

Under förundersökningen hittades tre märkliga gropar med djurben som tolkas som hästoffergropar och som dateras till 500-talet e Kr. Under utgrävningen hittades ytterligare en grop med hästben; ett hästkranium och en liten hov. Varför man valt att offra hästarna eller om benen samlats ihop efter en rituell måltid vet man inte. Men fynden ger en fingervisning om att hästuppfödning var av särskild betydelse för människorna i Vikhem, kanske till och med en specialiserad verksamhet.

Kanske förekom ett utbyte med centralplatsen i Uppåkra, med till exempel hästar, boskap och metallföremål?

Gropen med hästben som tolkas som ett hästoffer. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

En ring och en ten av guld. Foto: Arkeologerna (CC-BY)