Sveriges äldsta botaniska trädgård anlades i Uppsala på 1600-talet liksom en bostad där Olof Rudbeck den yngre och sedan Carl von Linné levde och verkade. Under fyra veckor i september undersöker vi byggnader, trädgårdar och en fiskdamm, liksom materiella lämningar från de världsberömda vetenskapsmännens hushåll.
År 1655 anlade Olof Rudbeck den äldre Sveriges första botaniska trädgård i Uppsala. Trädgården var den nordligaste i sitt slag och så småningom odlades här över 1800 arter, både inhemska och främmande. Många av dem odlades för första gången i landet, som exempelvis potatisen.
På 1690-talet lät Olof Rudbeck den äldre uppföra en bostad för trädgårdens föreståndare, prefektbostaden, där bland andra Olof Rudbeck den yngre och senare Carl von Linné levde och verkade. Bostadshuset låg i söder vid Svartbäcksgatan. Mellan bostadshuset och ekonomibyggnaderna fanns en formträdgård, som besökare passerade på väg in i den botaniska trädgården.
Efter den förödande stadsbranden 1702 förföll både prefektgården och den botaniska trädgården. När Carl von Linné sedan blev föreståndare på 1740-talet flyttade han in med sin fru Sara Elisabet Moraeus, deras barn och tjänstefolk.
Byggnaderna var då i mycket dåligt skick. Enligt Linné var prefekthuset ”likt en rövarkula och ett ugglenäste”. En omfattande renovering genomfördes och troligen tillkom även några av byggnaderna i ekonomidelen. Samtidigt byggdes orangeriet, ritat av Carl Hårleman, som även gestaltade den botaniska trädgården. Anläggningen blomstrade återigen och omvandlades till en av de främsta i världen.
Strax efter sekelskiftet 1800 lades den botaniska trädgården ner och flyttade till sin nuvarande plats vid slottet. Den tidigare så storslagna anläggningen användes sedan för potatisodling och som parkmark. Orangeriet byggdes om och användes först av studenterna på Östgöta nation och något senare som museum för nordiska fornsaker.
Där prefektgårdens uthus tidigare stod ska ett nytt besökscentrum uppföras. Därför kommer vi under september månad att genomföra en arkeologisk undersökning här. Detta innebär en unik möjlighet att studera materiella lämningar efter de två kända vetenskapsmännens hushåll.
Vi förväntar oss att undersöka metertjocka kulturlager med lämningar efter byggnader, trädgårdsodlingar och möjligen även en fiskdamm. Genom ett tvärvetenskapligt arbetssätt, med föremålsstudier, arkivstudier och flera naturvetenskapliga analyser tillförs helt ny kunskap om hushållens vardagsliv och trädgårdsodlingarnas utformning, brukning och växtmaterial i denna mycket speciella miljö.
Publik verksamhet och visningar
Visningar
Datum: Onsdagen den 37/8, 7/9, 14/9, 21/9 och 28/9.
Tider: Klockan 11.30 (in english) 13.30 och 17.30.
Vid de två första visningarna visas både den botaniska trädgården och den arkeologiska undersökningen. Kvällsvisningen gäller endast den arkeologiska undersökningen.
Kulturnatten i Uppsala
Besök oss under Kulturnatten den 10 september, då visar vi platsen och berättar om fynd vi har gjort.
Tider: Klockan 11.00, 13.00 (in english), 15.00 och 17.00.
Kjellberg, J. 2021. Linnéträdgården FU. Bebyggelse och äldre odling inom Prefektgården. Upplandsmuseets rapporter 2021:26.
Lindeblad, K. & Nordström, A. Trädgårdsarkeologi i medeltida och tidigmoderna städer. Källor till trädgårdsodlingens historia: tre tvärvetenskapliga seminarier 2010–2012 arrangerade av Nordiskt Nätverk för Trädgårdens Arkeologi och Arkeobotanik (NTAA). SLU Alnarp.
Linnéträdgården – Uppsala linneanska trädgårdar – Uppsala universitet (uu.se)
Windahl Pontén, A. 2021. Kiär hustru, wackra barn, bodde i ett palais. Identitet och materialetet i hushållet Linné. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in History of Ideas 52.
