Sveriges äldsta botaniska trädgård anlades i Uppsala på 1600-talet liksom en bostad där Olof Rudbeck den yngre och sedan Carl von Linné levde och verkade. Under fyra veckor i september undersöker vi byggnader, trädgårdar och en fiskdamm, liksom materiella lämningar från de världsberömda vetenskapsmännens hushåll. 

Olof Rudbeck den äldres Hortus Upsaliensis publicerad i Atlantica år 1679

Olof Rudbeck den äldres Hortus Upsaliensis publicerad i Atlantica år 1679 (Tab. 33. Fig. 125–127. alvin-record:88483).

År 1655 anlade Olof Rudbeck den äldre Sveriges första botaniska trädgård i Uppsala. Trädgården var den nordligaste i sitt slag och så småningom odlades här över 1800 arter, både inhemska och främmande. Många av dem odlades för första gången i landet, som exempelvis potatisen.

På 1690-talet lät Olof Rudbeck den äldre uppföra en bostad för trädgårdens föreståndare, prefektbostaden, där bland andra Olof Rudbeck den yngre och senare Carl von Linné levde och verkade. Bostadshuset låg i söder vid Svartbäcksgatan. Mellan bostadshuset och ekonomibyggnaderna fanns en formträdgård, som besökare passerade på väg in i den botaniska trädgården.

J.G Hallmans illustration Horti Upsaliensis Prospectus från 1745, publicerad i avhandlingen Hortus Upsaliensis.

J.G Hallmans illustration Horti Upsaliensis Prospectus från 1745, publicerad i avhandlingen Hortus Upsaliensis (Tab II. alvin-record:90776).

Efter den förödande stadsbranden 1702 förföll både prefektgården och den botaniska trädgården. När Carl von Linné sedan blev föreståndare på 1740-talet flyttade han in med sin fru Sara Elisabet Moraeus, deras barn och tjänstefolk.

Byggnaderna var då i mycket dåligt skick. Enligt Linné var prefekthuset ”likt en rövarkula och ett ugglenäste”. En omfattande renovering genomfördes och troligen tillkom även några av byggnaderna i ekonomidelen. Samtidigt byggdes orangeriet, ritat av Carl Hårleman, som även gestaltade den botaniska trädgården. Anläggningen blomstrade återigen och omvandlades till en av de främsta i världen.

Carl von Linnés skiss från år 1731 över den botaniska trädgården, tecknad innan han blev dess föreståndare. I det område som vi ska undersöka, markerat med rött, har han ritat en damm med fyra fiskar, troligen en ruddamm.

Carl von Linnés skiss från år 1731 över den botaniska trädgården, tecknad innan han blev dess föreståndare. I det område som vi ska undersöka, markerat med rött, har han ritat en damm med fyra fiskar, troligen en ruddamm (Adonis Uplandicus sive Hortus Uplandicus, alvin-record:112865).

Strax efter sekelskiftet 1800 lades den botaniska trädgården ner och flyttade till sin nuvarande plats vid slottet. Den tidigare så storslagna anläggningen användes sedan för potatisodling och som parkmark. Orangeriet byggdes om och användes först av studenterna på Östgöta nation och något senare som museum för nordiska fornsaker.

Svartvitt foto av trädgården med Orangeriet i bakgrunden.

På 1920-talet restaurerades trädgården och senare även orangeriet. Efter detta kom anläggningen att kallas Linnéträdgården. Fotot med orangeriet i bakgrunden är taget av Paul Sandberg på 1930- eller 1940-talet. Upplandsmuseets bildarkiv PS14064.

Där prefektgårdens uthus tidigare stod ska ett nytt besökscentrum uppföras. Därför kommer vi under september månad att genomföra en arkeologisk undersökning här. Detta innebär en unik möjlighet att studera materiella lämningar efter de två kända vetenskapsmännens hushåll.

En gul byggnad som var prefektgårdens bostadshus och är idag Linnémuseum.

Den gula byggnaden var prefektgårdens bostadshus och är idag Linnémuseum. Ekonomibyggnaderna revs eller flyttades på 1840-talet. Foto: Annika Nordström, Arkeologerna CC BY

Vi förväntar oss att undersöka metertjocka kulturlager med lämningar efter byggnader, trädgårdsodlingar och möjligen även en fiskdamm. Genom ett tvärvetenskapligt arbetssätt, med föremålsstudier, arkivstudier och flera naturvetenskapliga analyser tillförs helt ny kunskap om hushållens vardagsliv och trädgårdsodlingarnas utformning, brukning och växtmaterial i denna mycket speciella miljö.

Uppsala enligt en karta från 1769.

Uppsala enligt en karta från 1769, som avbildar hur staden före den stora stadsbranden 1702. Den botaniska trädgården, ”Linneträdgården”, är markerad i lila. På kartan har vi markerat det som kan tolkas som andra odlingar och dammar i staden: Trädgårdar (fruktträdgårdar), humlegårdar och kålgårdar/kryddgårdar.  Kartan är publicerad i J.B Bussers ”Utkast till beskrifning om Uppsala”, andra delen 1769 (alvin-record:224290)

Publik verksamhet och visningar

Visningar

Datum: Onsdagen den 37/8, 7/9, 14/9, 21/9 och 28/9.
Tider: Klockan 11.30 (in english) 13.30 och 17.30.

Vid de två första visningarna visas både den botaniska trädgården och den arkeologiska undersökningen. Kvällsvisningen gäller endast den arkeologiska undersökningen.

Kulturnatten i Uppsala

Besök oss under Kulturnatten den 10 september, då visar vi platsen och berättar om fynd vi har gjort.
Tider: Klockan 11.00, 13.00 (in english), 15.00 och 17.00.

Om kulturarv på Alvinportalen

Kjellberg, J. 2021. Linnéträdgården FU. Bebyggelse och äldre odling inom Prefektgården. Upplandsmuseets rapporter 2021:26.

Lindeblad, K. & Nordström, A. Trädgårdsarkeologi i medeltida och tidigmoderna städer.  Källor till trädgårdsodlingens historia: tre tvärvetenskapliga seminarier 2010–2012 arrangerade av Nordiskt Nätverk för Trädgårdens Arkeologi och Arkeobotanik (NTAA). SLU Alnarp.

Linnéträdgården – Uppsala linneanska trädgårdar – Uppsala universitet (uu.se)

Linnés vänner

Svenska Linnésällskapet

Windahl Pontén, A. 2021. Kiär hustru, wackra barn, bodde i ett palais. Identitet och materialetet i hushållet Linné. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in History of Ideas 52.