Sverige var världsledande inom kopparproduktionen under 1600-talet och spåren efter dessa arbetsplatser och människorna som arbetade med kopparhanteringen finns fortfarande kvar i Falun. Arkeologerna undersöker i sommar delar av de gamla Prästgårdshyttorna som var belägna längst med Hyttbäcken.

Utsikt från det största bevarade slaggvarpet i Falun. Fastigheten Hyttkammaren 8 som nu ska undersökas, ses centralt i bilden. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Brytningen av kopparmalm i Falun började troligen på 1000-talet och fortsatte ända in på 1900-talet. Gruvdrift av lite större omfattning bedrevs dock sannolikt först på 1200-talet.

Kopparmalmen från gruvan var en rikedom som hjälpte till att bygga upp Sverige som stormakt och utgjorde en viktig exportvara. Men de som arbetade inom industrin slet ofta hårt. Samtida vittnesskildringar beskriver ett öde landskap där träd höggs ner för att tillhandahålla bränsle till ugnarna och svavelröken låg tung över området.

Hela arbetet med att få fram färdig råkoppar från ett stycke malm var en lång process med flera steg som omväxlande bestod av både rostning och smältning. Det var i hyttorna som smältningen utfördes. Vid 1700-­talets början tog exempelvis hela bruket från malm till färdig råkoppar vanligen tre månader att utföra.

Hyttorna och vattenkraften

Hyttbäcken, som tidigare löpte genom vårt undersökningsområde, var central för de lokala kopparhyttorna. Omkring år 1250 hade hyttorna nämligen börjat drivas med vattenkraft. På respektive hyttplats i Falun låg ofta en handfull hyttor. Prästgårdshyttorna, belägna i stadens utkant, uppfördes på medeltiden och drevs fram till mitten av 1800-talet. Inom vårt undersökningsområde finns spår efter tekniken som rör just vattenkraften. Dessa lämningar består av olika typer av konstruktioner byggda av trä.

Inom området finns även slaggvarp, kallrostar och spår efter kommunikationsstråk i form av vägar samt en broläggning.

Konstruktioner av trä påträffades under förundersökningen 2019. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Yngre industrilämningar

Vi kommer även att undersöka mer sentida lämningar, exempelvis i form av industribyggnader. Dessa lämningar undersöks först. När vi sedan skiktvis gräver oss djupare i marken med grävmaskinen blir lämningarna allt äldre.

Lämningarna som vi ska undersöka är djupstratifierade. Med det menas att fornlämningen består av lager från olika tidsperioder, staplade ovanpå varandra. Arkeolog Mia Englund rensar fram en väg bland slaggvarpen. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

En slaggsten som påträffades under förundersökningen av platsen 2019. På platsen finns även yngre lämningar i form hus som varit byggda av slaggsten. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Exploatör för projektet är Hyttkammaren AB. Nu hoppas vi bland annat få svar på vilka spår efter hyttverksamheten det finns inom området, och hur de aktiviteter som utspelades här förändrades över tiden. Ett särskilt fokus ska läggas på lämningarna efter tekniken med vattenförsörjningen till hyttorna. Vi vill också ta reda på om det finns några spår efter människorna som arbetat på platsen. Och hur såg växtligheten på platsen ut? Kunde någonting växa här bland alla gifter?

Puffbild: Karta år 1777  med ”Prästägtshyttorna” i mitten av bilden.