Ett spännande vikingatida gravfält i utkanten av Norrköping undersöktes hösten 2019. Utgrävningen var den största i sitt slag i Östergötland med över 150 gravar. När utgrävningen är klar ska gravfältet ge plats för ett stickspår till Ostlänken.

Rund stensättning. Foto: Arkeologerna CC-BY

Kontakter och nätverk

Gravfältet ligger en kilometer från det inre av Bråviken, där den gamla segelleden var viktig som kommunikationsled in och ut ur Östergötland. Vid Motala ströms utlopp i Bråviken fanns tidigare en by som hette Ledungshammar. Ortnamnet är intressant eftersom det antyder att platsen varit samlingsplats för den tidigmedeltida krigsflottan (ledungen).

Även den gamla landsvägen in i landskapet har gått nära gravfältet, från Kolmården och vidare in mot Norrköping. I närområdet finns flera gravfält och runstenar, som tillsammans med äldre kartor, visar vägens sträckning. Bådstorps läge vid dessa viktiga kommunikationsleder, måste ha inneburit många kontaktytor, stimulerat nätverk och flöden av människor, varor och idéer.

Ett par kilometer från gravfältet har en storgård vid Ströja grävts ut, med bland annat en vikingatida offerplats och högstatusföremål. Sammantaget ger det arkeologiska materialet en bild av en välmående bygd, ett centralområde.

Gravfältet ligger vid det inre av Bråviken, mellan den viktiga vattenleden och den äldre landsvägen, den så kallade eriksgatan. På vägen in mot Norrköping finns det runristningar och flera gravfält från järnåldern. Karta: Lena Troedson

Utgrävningen 1959

I dag skär E4:an rakt igenom gravfältet och inför vägbygget gjordes en arkeologisk undersökning år 1959. Då undersöktes drygt 20 gravar, merparten var runda stensättningar. Föremålen som låg tillsammans med de kremerade skeletten visar att gravfältet började användas några hundra år före vikingatiden och sedan var i bruk till vikingatidens slut. Då började människorna i trakten istället att begrava sina anhöriga på kristna begravningsplatser.

Under vikingatiden begravdes de döda i sina kläder och fick också med sig gravgåvor, föremål, djur och växter. Bland de undersökta gravarna kan vi se att förvånansvärt många kvinnogravar, där den döda har fått med sig föremål som förknippas med kvinnor, exempelvis glaspärlor och dräktspännen. Däremot lyser männen, eller snarare manliga föremål som vapen, med sin frånvaro i den redan undersökta delen av gravfältet.

Arkeologi för 60 år sedan. 1959 undersökte arkeologerna Agneta Lindgren och  Lars Gezelius, tillsammans med en grupp studenter från Uppsala och Stockholm, delar av gravfältet vid Bådstorp. Foto: Riksantikvarieämbetet.

Tre teman

När undersökningen är genomförd kommer gravfältet att vara undersökt i sin helhet. Med moderna metoder och naturvetenskapliga analyser kommer vi att få en unik möjlighet att studera platsen ur flera olika aspekter.  Våra frågeställningar kommer att ta sin utgångspunkt i tre olika teman:

Begravningsritualer och återbesök

I detta tema fokuseras på gravfältets rituella dimension över tid, med fokus på händelser med koppling till rite de passage.

Frågeställningarna syftar till att belysa begravningsritualer med bland annat kremering på bål, sekundär hantering av ben och föremål samt uppbyggnaden av gravarnas olika beståndsdelar. Syftet är också att belysa hur efterlevande använt gravfältet för ritualer mellan begravningstillfällena.

De begravda – det sociala perspektivet

Temat fokuserar på de begravda individerna, på sociala skillnader och genusperspektiv inom befolkningssammansättningen.

I detta tema syftar frågeställningarna till att belysa gravfältet som en avspegling av det lokala samhället, och hur gravarnas utformning använts för att förmedla de begravdas sociala bakgrund. Här finns också en möjlighet att utvärdera och problematisera traditionella tolkningar kring könsrelaterade roller.

Gravfältet i ett vidare perspektiv

Här fokuseras på gravfältets tillkomsthistoria samt på långväga kontakter. Frågeställningarna syftar till att belysa gravfältets utveckling över tid, inte minst mot bakgrund av skeenden i närområdet. Här diskuteras också hur regionala och lokala traditioner har påverkat gravarnas utformning samt kontaktytor inom ett större geografiskt område.

Katarina och Maria står på en av högarna som kommer att undersökas i höst. Foto: Arkeologerna CC-BY

Rapporten

Läs mer om slutresultatet i rapporten Gravar och gårdsmiljöer vid Bådstorp

Ladda ner vår informationsbroschyr om grävningen

Mer om vikingatiden kan du läsa här