Sverige var världsledande inom kopparproduktion under 1600-talet och minnena finns fortfarande kvar i Falun. Arkeologerna har undersökt Gruvbron och hittat rester av en storindustri och spår efter människorna som arbetade i gruvans skugga.

På fastigheten Gruvbron 2 stod tidigare Dala-Demokratens lokaler. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Brytningen av kopparmalm i Falun började troligen på 1000-talet och fortsatte in på 1900-talet. Gruvbron i Falun ligger i nära anslutning till Falu koppargruva och undersöktes av Arkeologerna och Dalarnas museum under våren 2017.

Kopparmalmen från gruvan var en rikedom som hjälpte till att bygga upp Sverige som stormakt och utgjorde en viktig exportvara. Men de som arbetade inom industrin slet ofta hårt. Samtida vittnesskildringar beskriver ett öde landskap där träd höggs ner för att tillhandahålla bränsle till ugnarna och svavelröken låg tung över området.

Vardag och arbete

En välbevarad kavelbro av trä som användes när man fraktade malmen. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Inom Gruvbron pågick hyttindustrin under lång tid. Hela arbetet med att få fram färdig råkoppar från ett stycke malm kunde ta upp till två månader. Under första delen av 1600-talet  försökte man koncentrera arbetet med rostningen till gruvans område. Tidigare var rostarna utspridda i landskapet vid hyttorna. Nordväst om området finns kallrostar som varit i bruk ända in på 1900-talet.

Kritpipor, läderskor och en dörr

En hyttomt med rester av själva hyttan bevarad och flera olika byggnader som kolhus ochhyttstuga undersöktes. Ramper och vägar för transport av malm och avfall  grävdes också fram av arkeologerna. Även personliga spår efter arbetarna dök upp bland slaggen, bland annat bitar av kritpipor, buteljer, läderskor och textilfragment. Helt unikt i sammanhanget är ett antal verktyg som påträffades i hyttan – en mejsel, en hammare och en  slägga.

I det som var en hyttstuga, kunde arbetarna vila, värma sig och äta. I hytthuset låg själva ugnen med sina stora bälgar som drevs med vattenkraft. Hytthuset, som delvis berördes av undersökningen, var välbevarad med detaljer som tegelgolv, delar av bälgkonstruktionen och en inrasad trädörr.

En bit norr om hyttan hittades en träkonstruktion djupt ned under slaggen. Det kan vara en kavelbro, en förstärkning av trästockar och störar som formade enkla vägar.

Undersökningen har gett en bild av kopparhanteringens olika processled och dess organisation i tid och rum. Nu fortsätter det spännande arbetet med att katalogisera och analysera fynden.

Resterna av en dörr.