Det började som en undersökning av medeltida lämningar – sedan föll Arkeologerna handlöst rakt genom historien. Under utgrävningarna vid Motala ström 1999 dök plötsligt helt unika fynd från äldre stenålder upp. Jakten på jägare och samlare kunde ta sin början.

Ljuster av kronhjort som användes vid jakt och fiske. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Det blev en total överraskning när en boplats från mesolitikum upptäcktes i jordlagren under vad som en gång varit trädgården till Strandvägen 1 i Motala. Här bodde och levde människor för mellan 9 000 och 6 000 år sedan. Platsen vid Motala ström – ett cirka 7 000 kvadratmeter stort område – undersöktes mellan åren 2000-2003 och 2009-2013 inför Trafikverkets arbete med att dra nya järnvägsspår och har varit ett av de största projekten inom svensk arkeologi under 2000-talet.

Vi grävde fram unika fynd och bilden av de första stenåldersmänniskornas vardag växte fram med permanenta hus, begravningsplats samt områden för hantverk och rituella depositioner.

Samtidigt undersökte Stiftelsen Kulturmiljövård angränsande ytor vid Kanaljorden. En märklig och något kuslig anordning hittades i vad som en gång var en sjö norr om strömmen – ben och människoskallar som vilar på stenpackningar och var fastsatta på pålar, med rikt dekorerade redskap i ben och horn. Är denna upptäckt del av begravningsritualer, offer eller troféer som visar på konflikter mellan olika grupper i samhället? Mycket talar för att liknande händelser även utspelat sig längs stränderna av Motala ström.

På platsen finns också spår från betydligt senare tid, en medeltida gård från 1200–1300-talet.

Nu pågår analys av resultaten och snart kommer slutrapporten. Totalt blir det fem slutrapporter, tre publiceras i år och två under nästa år. Först ut är slutrapporten över de medeltida lämningarna och flermetallsmidet.


Liv och död vid strömmen

De första människorna i Motala bosatte sig här för cirka 11 000 år sedan, tusen år efter att inlandsisen försvunnit då Vättern fortfarande var en havsvik. Vattnet utgjorde en stor forntida kommunikationsled och var viktig för samhällets kontakter. 

Motala ström på stenåldern. Illustration: Niklas Johansson

De första spåren efter mänsklig aktivitet vi har hittat vid Motala ström är cirka 8 000 år gamla. Då hade landskapet förändrats ytterligare, landmassan höjts och en ström bildats mellan den forna Vättern och en havsvik i öster.

Platsen där stenålderns människor valde att slå sig ner sträcker sig längs med båda sidor om strömmen. Vattenvägar var viktiga kommunikationsleder som skapade vida kontaktnät – en sorts forntida motorvägar. Sjön Roxen som under äldre stenåldern var en djup havsvik till Östersjön ligger drygt 30 kilometer österut. I söder breder Östgötaslätten ut sig. Där fanns en gång mängder av sumpiga kärr, våtmarker och små grunda sjöar som dikats ut under senare århundraden.

Ett rikt fyndmaterial

En kärnyxa kan hjälpa arkeologerna att datera området. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Boplatsen som undersökts är mellan 9000 och 6000 år gammal. I det mycket omfattande fyndmaterialet finns en stor mängd ben- och hornredskap men också bearbetad kvarts och flinta. Föremålen har bland annat använts för fiske av gädda, abborre och ål men också till jakt på kronhjort, älg och vildsvin.

Platsen var ett hem för både levande och döda. Människorna bodde i små hus och lagade sin mat vid vattnet. Här ägnade de sig även åt hantverk, exempelvis tillverkning av stenyxor. I vattenbrynet deponerades praktföremål och människoben – kraniefragment och rörben – i rituella handlingar.  Intill hyddorna begravdes de sina döda.

Vi har hittat ett flertal gravar där de som gravlagts ligger utsträckta på rygg, på sidan med uppdragna ben eller placerats i sittande ställning. Ibland har personen fått med sig gravgåvor som exempelvis hantverksredskap, en yxa en pilspets i ben med en egg av kvarts eller pärlor.


De många skallarnas plats

När arkeologerna från Stiftelsen Kulturmiljövård grävde vid Kanaljorden 2010 gjorde man ett makabert fynd – människoben och kranium vilade på en stenpackning i det som en gång var en sjö.

Delar från ett mänskligt kranium.

Invid det som en gång var strandkanten vid en före detta sjö, strax norr om Motala ström, hittades tätt packade stenar på sjöbottnen som täckte en större kvadrat på 14×14 meter.

Människoben och djurben hade placerats på stenpackningen men ben fanns även inkilade mellan stenarna tillsammans med rikt dekorerade redskap i ben och horn. Totalt hittades ben från tio vuxna och ett spädbarn, bland annat lårben, revben och överarmsben. Överdelen av flera kranier men också rester av kranium hittades, två skallar hade monterats på pålar.

Käke från en hund som levde under stenåldern. Arkeologerna (CC-BY)

Samtidigt undersöktes liknande stenpackningar längs strandkanten av Motala ström vid Strandvägen. Här påträffades tre överdelar av deponerade kranier. I vattnet hade även rikt dekorerade föremål av ben och horn placerats. Är detta del av begravningsritualer, spår efter offerhandlingar eller visar de mer våldsamma sidorna av äldre stenålder?


Motala blir Motala

Motala är ett namn som går tillbaka ända till järnåldern. Dess ursprungliga betydelse är troligen “helgedomen vid vägmöte”. Ordet är en sammansättning av ”mot” – möte, vägmöte och ”ala” – helgedom, kultplats.

Del av ett ljuster i järn för fiske i Motala ström. Arkeologerna (CC-BY)

Namnet antas syfta på en religiös byggnad som funnits i närheten av vadstället över strömmen. Motala nämns första gången i skriftliga källor i slutet av 1200-talet. Trots att orten under medeltiden hade en urban karaktär får Motala sina stadsprivilegier först år 1881.

Våra utgrävningar har visat att området kring strömmen varit platsen för olika typer av metallhantverk. Norr om strömmen, vid Verkstadsvägen, hittades ugnar och stora mängder järnslagg. Under äldre järnålder runt 300-650 e Kr framställdes järn på platsen.

I strömmen har marinarkeologer hittat rester av en pålanläggning. Den består av drygt 250 ekpålar som daterats till 1090-talet. Troligen rör det sig om en större fiskeanläggning. Pålanläggningen och fyndet av en vikingatida spjutspets tyder på att det kan ha funnits en stormannagård i området under yngre järnålder.

Strömmen en kraftkälla

Från medeltiden var kraften från strömmen viktig för att driva mjöl- och sågkvarnar och stånghammare. Här fanns ett stort antal tomter där olika hantverkare bodde. Söder om strömmen har vi hittat fragmentariska spår efter en medeltida gård. Det rör sig om brunnar, syllstensrader men också fynd av dubbelkammar i ben och skärvor av stengods som en gång varit vinkannor importerade från Tyskland.

Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Två mer ovanliga fynd är mynt från 1200-talets andra hälft. Det ena är ett “Valdemarmynt”; Valdemar var kung mellan 1250 och 1265. Det andra myntet är präglat under kung Magnus Ladulås tid, 1275 till 1290.

På platsen har det bedrivits flermetallsmide, ett specialiserat hantverk som vanligtvis bara återfinns i stadsmiljöer. År 2012 hittades och undersöktes en smedja från 1390-talet e Kr och från 1383 finns skriftliga uppgifter om att Jakob smed, Inge svärdslipare och Vaste skomakare bodde och verkade längs med strömmen. Det var framförallt dåtidens världsliga och andliga aristokrati som ägde och byggde upp verksamheter längs Motala ström.


Detta har hänt

Allting började när Trafikverket skulle bygga dubbelspår mellan Mjölby och Motala. Under åren har det blivit nya järnvägsbroar över strömmen och Göta kanal. Det arkeologiska arbetet har pågått sedan 1996, här är vad som hänt – år för år.

Söder om Motala ström – Strandvägen

  • 1996. En arkeologisk utredning inför det planerade dubbelspåret genomförs och området kring Motala ström och Strandvägen 1 pekas ut som en potentiell yta med fornlämningar.
  • 1999. En arkeologisk förundersökning genomförs vid Strandvägen 1 och stenåldersboplatsen upptäcks.
  • 2000. En arkeologisk slutundersökning påbörjas inom en begränsad yta av 10×10 meter.
  • 2002–2003. Den arkeologiska slutundersökningen för dubbelspåret fortsätter och avslutas.
  • 2009. Trafikverket utvidgar arbetsområdet för brobygget inom Strandvägen 1 och 3 och en utökad arkeologisk förundersökning påbörjas.
  • 2010–2012. En arkeologisk slutundersökning genomförs inom de nya ytorna.
  • 2011–2012. En arkeologisk slutundersökning genomförs väster om befintligt spår.
  • 2013. En arkeologisk slutundersökning genomförs av området som legat under den tidigare banvallen.
  • 2015–2018. Analys och publicering av rapporter.

Mellan Motala ström och Göta kanal – Verkstadsvägen

  • 2006. En arkeologisk förundersökning görs vid Verkstadsvägen och lämningar från stenålder hittas.
  • 2008–2009. En arkeologisk slutundersökning inleds på platsen.
  • 2009. Trafikverket utvidgar arbetsområdet för det planerade brobygget och en utökad arkeologisk förundersökning inleds.
  • 2010–2011. Den arkeologiska slutundersökningen fortsätter och avslutas.
  • 2015–2017 analys och rapportarbete.

Norr om Göta Kanal – Kanaljorden

  • 2006. En arkeologisk utredning görs och lämningar från stenåldern hittas.
  • 2008–2009. En arkeologisk förundersökning i två etapper genomförs. Lämningar från äldre stenålder hittas men också gravar från äldre järnålder.
  • 2009. En arkeologisk slutundersökning av stenålderslämningarna påbörjas.
  • 2010. Den arkeologiska slutundersökningen vid Kanaljorden fortsätter. Ett gravfält från äldre järnålder och en mindre stenålderslokal straxt söder om järnvägsstationen undersöks.
  • 2011–2012. Kompletterande undersökningar.
  • 2013 En arkeologisk undersökning av området under den tidigare banvallen genomförs.
  • 2015-2017 Analys- och rapportarbete