Brytningen av kopparmalm i Falun började troligen på 1000-talet och fortsatte ända in på 1900-talet. Gruvdrift av lite större omfattning bedrevs dock sannolikt först på 1200-talet. Kopparmalmen från gruvan var en rikedom som hjälpte till att bygga upp Sverige som stormakt och utgjorde en viktig exportvara. Men de som arbetade inom industrin slet ofta hårt. Samtida vittnesskildringar beskriver ett öde landskap där träd höggs ner för att tillhandahålla bränsle till ugnarna och svavelröken låg tung över området.
Hyttbäcken, som tidigare löpte genom vårt undersökningsområde, var central för de lokala kopparhyttorna. Omkring år 1250 hade hyttorna nämligen börjat drivas med vattenkraft. På respektive hyttplats i Falun låg ofta en handfull hyttor. Prästgårdshyttorna, belägna i stadens utkant, uppfördes på medeltiden och drevs fram till mitten av 1800-talet. Dessa står nu i centrum för en arkeologisk undersökning under 2020.
