Genom historien har parasitsjukdomar varit mycket vanligt förekommande. De drabbade både människor och djur och förekom i nästan alla miljöer och kulturer. I kulturlagren finns parasiternas ägg ofta bevarade. Genom en parasitanalys får vi kunskap om vilka parasiter som förekom, men också om hur hälsa och livsmiljö såg ut för både människor och djur.
Inälvsparasiternas mikroskopiska ägg spreds via dynga och latrinen och finns därför ofta bevarade på boplatser och i gravar. Det är ett källmaterial som kan berätta om platsens levnadsbetingelser och om människors och djurs livsmiljö. Parasitanalysen ger nämligen ny kunskap om människor, boskap och tamdjur, samt vilda djur och skadedjur. Den är dessutom ett värdefullt hjälpmedel vid den arkeologiska tolkningen av närmiljö, aktiviteter och avfallshantering.
Det kan även vara lämpligt att göra parasitanalyser vid gravundersökningar. Förekomst av parasitägg kan då vittna om människors sjukdomsspridning.
