I östra kanten av Ödeshög, alldeles norr om E4:an gömmer dagens åkrar på spår efter förhistoriska hus och gårdar från framför allt äldre järnåldern och folkvandringstid cirka 500 f.Kr.–550 e.Kr. Under fem veckor hösten 2021 undersökte Arkeologerna området med anledning av Ödeshög kommuns planer på ny bebyggelse här.
Ödeshög ligger cirka 130 meter över havet i brytzonen mellan tre landskapstyper; den låglänta Östgötaslätten, de kuperade sprickdalarna i Holavedens skogar, samt de böljande förkastningsåsarna mellan Ödeshög, Mjölby och Linköping. Tillsammans med närheten till sjöarna Vättern och Tåkern, har detta under alla tider gett bosättare unikt diversifierade naturgeografiska förutsättningar.
Tidigare undersökningar har visat att det finns spår efter flera förhistoriska gårdar i området. I den västra delen finns många spår efter huslämningar och matlagning. Det finns också årderspår och hägnadsrester som kan höra samman med en odlingsyta kopplad till den förhistoriska bebyggelsen. Dateringar från detta område tyder på att lämningarna kan vara från äldsta delen av äldre järnålder. Här finns även de mest höglänta delarna som tillsammans med en kol-14-datering tyder på att det kan finnas lämningar från bondestenålder.
Delar av det mellersta området undersöktes 2011 av Östergötlands museum. Här fanns ett gårdstun med ett bostadshus och en enklare byggnad från 200–550 e.Kr. En hägnad avdelade tunet och höll boskapen ute från gårdsplanen framför huset. Gårdens invånare hade sysslat med matlagning, vävning, sädeshantering och järnhantverk. Det fanns också en gårdsnära odlingsyta. Nu ska vi undersöka om gårdstunet sträcker sig längre åt väster, något som inte låg inom uppdraget förra gången.
I den östra delen finns det flera vattenhål och en stenbelagd väg, som passerat vattenhålen. Här finns också spår efter hus. Tidigare dateringar pekar på att lämningarna är från tiden vid Kristi födelse och fram till 500-talet e.Kr. Vid vattenhålen och vägen finns även ett par dateringar till bronsålder, som tyder på att de kan ha använts av gårdarna i området under mycket lång tid.
Med utgångspunkt i landskapet och tidigare undersökningar kan fornlämningsmiljön i området tolkas som ett bebyggelse- och odlingslandskap med ett stort tidsdjup. Här finns lämningar efter flera gårdar från olika tidsperioder. På gårdarna finns möjlighet att undersöka hur gårdstunet varit indelat, hur många hus som funnits, hur stora de varit och vad de har använts till. Det finns hägnader och odlingsytor, brunnar, vattenhål och vägar, som visar hur människorna har brukat landskapet.
Under fem veckor i oktober och november 2021 kommer vi att undersöka delar av lämningarna genom att dra sökschakt och öppna mindre ytor. På så sätt kan vi avgränsa, datera och fördjupa kunskapen inför en eventuellt kommande slutundersökning då lämningarna täcks av i sin helhet och totalundersöks. Undersökningen i höst är en förundersökning som syftar till att bättre förstå och datera fornlämningarna.
Resultaten från förundersökningen kommer att kommuniceras under projektets gång via bloggar och sociala medier. Efter avslutad undersökningen redovisas resultaten i en rapport och i en populärvetenskaplig artikel i tidskriften Arkeologi i Östergötland 2022.
