Mellan 2008 och 2010 gjordes omfattande arkeologiska undersökningar i Rasbobygden i östra Uppland inför att väg 288 skulle byggas om. Framför allt grävdes områden i Skeke, Björkgärdet och Prästgården.
Rasbobygden har i den arkeologiska forskningen ofta setts som en avskärmad bygd i utkanten av det Uppländska centralområdet. Men området hade ett omfattande kontaktnät från bronsålder och framåt. Närheten till Hågakomplexet under yngre bronsålder och Gamla Uppsala samt Östra Aros/Uppsala under yngre järnålder och tidigmedeltid har sannolikt varit betydelsefullt för utvecklingen, och även den relativa närheten till Birka och Sigtuna har säkert haft betydelse.
Den nya vägens dragning tvärs genom bygdens både centrala och perifera delar liksom det stora arkeologiska materialet har gett en inblick i ett tvärsnitt av bygden under två tusen år av både kontinuitet och förändring. Undersökningarna har visat hur betydelsefullt det är med stora exploateringsprojekt för att få en djupare förståelse för ett tidigare i stort sett helt okänt område.
Några av de lämningar som hittades kan vara bland de finaste man har hittat i Uppland. Fynd från bronsålder men även delar av en hel vikingagård grävdes fram.
