En processionsväg av trästolpar, gårdar från vendeltid och ett vikingatida gravfält. Gamla Uppsala var säte för härskare där stora offerfester ägde rum och vi fick möjlighet att undersöka det unika området.
När Trafikverket skulle bygga en järnvägstunnel i Gamla Uppsala fick Arkeologerna, SAU och Upplandsmuseet möjlighet att undersöka ett 70 000 kvadratmeter stort område alldeles i närheten av de tre kungshögarna. Den mest spektakulära upptäckten var lämningarna efter två nästan kilometerlånga rader av trästolpar, som bedöms vara omkring 1400 år gamla.
Flera gårdar från vendeltid (550-800 e. Kr), vikingatid (800-1050 e. Kr) och medeltid undersöktes också. Intill gårdarna låg ett gravfält och här grävdes drygt 100 gravar ut, bland annat kvinnogravar med fina smyckesuppsättningar och en mansgrav med ett svärd böjt kring urnan. Vapen, smycken och keramik tillhör många av de finare fynden som gjorts.
Sammantaget ger utgrävningen en fördjupad bild av Gamla Uppsala. Platsen är känd för att vara ett säte för härskare, ett ställe där politik och religion gick hand i hand. Under 1000-talet ska stora offerfester ha ägt rum här. Men här vistades inte bara de som hade makten, utan också en mångfald av människor; textilarbetare, smeder, boskapsskötare, krigare, slavar och barn. Det är spåren efter dessa som arkeologerna grävt ut.
Den arkeologiska undersökningen pågick mellan åren 2012-2014. Under sommaren 2018 kommer de efterlängtade resultaten. Nu publiceras de vetenskapliga rapporterna.
En populärvetenskaplig bok som sammanfattar utgrävningen gavs ut av Norstedts förlag våren 2018, ”Gamla Uppsala – människor och makt i högarnas skugga” av Kristina Ekero Eriksson.
